Så här började det...

 

Tänkte berätta lite om varför det just blev Basset Artesien Normand hemma hos mig. Min bästa vän tillika klasskompis sedan första klass, Maud Forsberg har stor för att inte säga all del i hundvalet. Maud och hennes man Kent skulle 1989 köpa en Petit Basset Griffon Vendeen men på grund av för lång kö föll valet på BAN. De reste till Christian Larsson och inköpte en liten fin tikvalp vid namn Tuffa. Hon var efter Cooper du Domaine de Valensole och undan Adele. I början av nittiotalet envisades jag med att släpa runt Tuffa med tillhörande familj på diverse utställningar och 1993 var hon utställningschampion. Kent fixade också tillsammans med Tuffa ett jaktchampionat. Maud och Kent planerade också valpar på Tuffa och då skulle jag givetvis ha en sån härlig hund jag med. Tyvärr var det svårt att få henne dräktig och andra parningen resulterade i en död valp. Under tiden hade jag bestämt mig för att bli jägare och börjat jägarexamen. Jag tänkte som så att om jag äntligen skulle han en BAN var jag tvungen att kunna jaga med den (det är en jakthund om än sällskaplig ). Eftersom vi skrinlagt Tuffa som avelshund pratade jag med Lars och Barbro Hägg som skulle para sin hund om jag kunde tinga en tikvalp, visst det gick bra men det var bara det att hon gick tom!!!! Skulle jag då aldrig få en basset? Våren 1994 ringde jag till Ursula Nielsen och tingade en tikvalp hos henne eftersom hon skulle para sin tik Fleurdelis des Giboyeurs med Cooper. Floche som hon kallas blev i alla fall dräktig, jag hade första tjing på tik efter Ursula själv som skulle spara en. Nu kan ni säkert räkna ut vad som hände, jo det blev sju hanar och EN tik (som alltså Ursula skulle ha själv) man ville grina men det gjorde jag inte utan jag sa JAG TAR EN HANE. I början på augusti 1994 hämtade jag hem världens gullplutt nämligen Motvindens Huxflux. Året efter kom Ärtan och 1997 föddes vår första bassetkull och ur den sparades Dobwest Vichyssoise. Just nu (april-01) går vi och hoppas att Vichy är dräktig med Ch Zwingelskogens Zwing för ur den kullen ska jag spara en ny liten tik. Här på sidan har vi en bild av Tuffa eftersom det är hennes förtjänst att det blev just BASSET ARTESIEN NORMAND. Tuffa är tyvärr borta sedan mitten av nittiotalet. Ja, det var lite om mig och varför det blev som det blev.

Maria